Ny kampanj skapar opinion mot snödumpningen

PRESSMEDDELANDE · Stockholm, 2026-09-04

Medborgarkampanjen ”Stoppa snödumpningen i Mälaren” vill ge stockholmarna möjlighet att visa att de inte accepterar att ännu fler år går utan en lösning på problemet. Kampanjen kräver att politikerna fattar beslut att bygga upp en permanent kapacitet för att rena bortforslad gatusnö.

– Frågan har fått dispens i drygt 20 år. Nu är det dags att gå från ord till handling, säger Mats Sommarström, initiativtagare till kampanjen.

Stockholms stad satsar stort på att stockholmarna ska få tillgång till Mälaren.

– Skattepengar investeras i påkostade badbryggor för att alla ska kunna njuta av bad året om och Mälarens vatten renas för att bli dricksvatten, säger Ulla Tillgren, medlem i kampanjens arbetsgrupp.

– Samtidigt som alla positiva satsningar görs förhalar Stockholms stad besluten som kan stoppa snödumpningen i Mälaren. Den senaste dispensen innebär att dumpningen av förorenad snö får fortsätta till april 2031. Det är bokstavligt talat som att kasta pengarna i sjön.

Frågan om Stockholms snödumpning är inte ny. I kommunala handlingar från 2024 beskrivs att den diskuterats och utretts i flera decennier utan att någon avgörande förändring har skett. 2025 beskrev trafikborgarrådet stadens pilotprojekt i Högdalen – där snö smälts med returvärme från fjärrvärmenätet – som ett första steg mot att helt fasa ut snötippningen. Men fortfarande saknas ett bindande slutdatum och ett beslut om permanent reningskapacitet.

Kampanjen ”Stoppa snödumpningen i Mälaren” är högaktuell. Så sent som den 19 augusti behandlade kommunstyrelsen en skrivelse om när snötippningen i Stockholms vatten ska upphöra permanent. Kommunstyrelsen beslutade inte om något slutdatum eller någon bindande genomförandeplan utan hänvisade till stadsledningskontorets promemoria som hävdar att det inte går att ange ett datum för när, eller ens om, snödumpningen kan upphöra helt.

– Det finns många miljöproblem som är svåra att lösa. Det här är INTE ett av dem. Staden samlar redan ihop snön och bestämmer vart den ska köras. Då går det också att bestämma att den ska renas. Kampanjen ska ge människor möjlighet att säga ifrån och ge beslutsfattare stöd att faktiskt komma till skott, säger Mats Sommarström.

Namninsamlingen ger samtidigt invånare och andra berörda möjlighet att visa att de vill se ett slut på den orenade dumpningen och ett bindande beslut om permanent rening.

Det finns redan fungerande lösningar

Våra grannländer har redan visat att det går – i Oslo har den permanenta smält- och reningsanläggningen S/S Terje varit i drift sedan 2012 och helt ersatt orenad sjötippning.

Stockholms stad har också genomfört ett pilotprojekt där snö smälts med returvärme från fjärrvärmenätet och där skräp, grus och partiklar kan sorteras bort.

Flera lokala anläggningar skulle ge kortare transporter. Det minskar buller, trafikstörningar och energianvändning. Kortare körsträckor gör det också enklare att ställa krav på eldrivna eller andra fossilfria fordon i framtida upphandlingar.

Gatusnön fungerar som en disktrasa – suger upp gifter

När snö plogas eller forslas bort från gator och torg klassas den som avfall eftersom den kan innehålla föroreningar. Det är också därför dumpningen kräver dispens från det generella förbudet mot att dumpa avfall i vatten.

– Snön på gatan fungerar som en disktrasa. Den suger åt sig koppar från bromsbelägg, zink och mikroplast från däck, bly och andra metaller i vägdammet samt oljerester och PAH¹ från trafikmiljön. Sedan plogas den runt, blandas med äldre snö och täcks av nya lager. Ju längre den ligger, desto smutsigare blir den och desto svårare blir det att veta vad som finns i högen, säger Anna Lind Lewin, medlem i kampanjens arbetsgrupp.

Stadens egna underlag pekar bland annat ut att koppar, zink, bly, kobolt, krom, nickel, oljeämnen, PAH, mikroplast, vägsalt, sand och skräp finns i förorenad gatusnö. Koppar och bly kan följa partiklarna ner till Mälarens bottensediment. PAH är en grupp kolväten där många ämnen är cancerframkallande, långlivade, bioackumulerande och giftiga.

Att i praktiken skilja på ren nyfallen snö och äldre smutsig snö har visat sig omöjligt. Miljöförvaltningen konstaterade att gammal snö tippades under vintern 2025/2026, varpå det svårkontrollerade villkoret om ”nyfallen snö” helt togs bort i Länsstyrelsens nya dispens.

PFAS och batterier vid dumpningsplatserna

Det är inte bara små partiklar och kemiska föroreningar som följer med snön.

Enligt Fredrik Johansson, grundare av miljöorganisationen Hands2Ocean, hittar organisationens dykare vid dumpningsplatserna återkommande elsparkcyklar, storsäckar med byggavfall, trafikkoner som organisationen uppger innehåller PFAS² samt mängder med annat grovavfall.

När föremål på gatorna har täckts av snö syns de inte för dem som plogar, lastar och transporterar snömassorna. Föremålen kan därför följa med hela vägen ner i vattnet.

Det som saknas är beslutsamhet, budget och tidsplan

Arbetsgruppen för kampanjen ”Stoppa snödumpningen i Mälaren” har haft samtal med politiker, tjänstemän inom miljöförvaltningen och trafikkontoret, samt företrädare för länsstyrelsen och andra berörda aktörer.

Samtalen ger en tydlig bild av att många vill lösa frågan. Tjänstemän kan utreda, mäta, dimensionera, prova och upphandla olika lösningar. Men de kan inte själva besluta om det politiska uppdraget, investeringsbudgeten eller den tidsram inom vilken den orenade dumpningen ska upphöra. Den nuvarande dispensen sträcker sig ända till den 8 april 2031, vilket skapar en påtaglig risk för att berörda parter lutar sig tillbaka och låter passiviteten fortsätta i ytterligare fem år.

Under de dagar då stora mängder snö faller handlar den offentliga diskussionen av naturliga skäl om att snabbt få framkomliga gator. De långsiktiga besluten om snöhanteringen behöver därför fattas innan nästa snökaos uppstår.

Kampanjens huvudsyfte är att bygga en opinion som gör det tydligt att stockholmarna vill se ett genomförandebeslut där snödumpningen stoppas. En växande opinion ger politikerna större frihet att prioritera frågan, avsätta pengar och ge förvaltningarna ett tydligt uppdrag.

– När det snöar kraftigt måste gatorna röjas snabbt. Det är det ingen som ifrågasätter. Vår fråga börjar när snön ligger på lastbilen. Då måste det redan finnas en plan för vart den ska köras och hur den ska tas om hand. Den planen ska inte försöka uppfinnas mitt under nästa snöoväder, säger Mats Sommarström.

Så svarar partierna i Stadshuset

Arbetsgruppen har kontaktat de partier som man har kunnat hitta kontaktuppgifter till. Partiernas svar publiceras löpande på kampanjens partitablå: stoppa-snodumpningen.nu/partitabla/. Där framgår också när ett parti har lämnat ett resonemang utan att tydligt svara på frågorna eller ännu inte har lämnat något politiskt besked.

Frågorna återges ordagrant som de skickades till partierna och partierna har fått svarsalternativen ja, nej och avstår samt möjlighet att lämna en motivering.

Fråga 1

Förbinder sig ert parti att stödja att Stockholms stad från och med vintern 2026/2027 upphör med orenad dumpning av bortforslad gatusnö i Mälaren, väster om Slussen?

Fråga 2

Förbinder sig ert parti att stödja följande: Fatta ett bindande beslut om permanent rening senast 2028. Sätt ett slutdatum för dispenserna och beställ smält- och reningsanläggningar, så att all gatusnö renas innan den når Mälaren och Saltsjön.

– Stockholmarna ska inte behöva gissa vilken tidsplan som gäller eller om partiet verkligen är berett att agera. De ska kunna se vilka som säger ja, vilka som säger nej, vilka som avstår och vilka som inte lämnar något besked, säger Ulla Tillgren. Det är vårt dricksvatten vi talar om!

Frågor som kräver svar

Här följer de frågor som kampanjen ”Stoppa snödumpningen i Mälaren” vill få svar på:

• vilka besked och utfästelser partierna har lämnat genom åren och varför de ännu inte har lett till något slutdatum
• varför kommunstyrelsen den 19 augusti inte gav staden i uppdrag att ta fram en bindande tidsplan
• vad pilotprojektet med returvärme och filtrering i Högdalen faktiskt visade
• vilka av de sex alternativa metoder som trafikkontoret tidigare har identifierat som har utretts, och varför endast en hittills har provats
• den exakta lydelsen i den nuvarande dispensen, giltig till 8 april 2031, och hur villkoren har förändrats
• hur mycket äldre snö som har tippats och hur staden försöker skilja mellan olika slags snö
• dumpningsjournaler med datum, volym, ursprungsområde och tipplats
• hur många prover som tas och vilka ämnen som analyseras
• sedimenten och djurlivet direkt under och omkring dumpningsplatserna
• Hands2Oceans fynd av elsparkcyklar, byggsäckar, trafikkoner och annat grovavfall
• stadens beräkningar av kostnader, transportsträckor, buller och miljöpåverkan för olika lösningar
• vilka fordon och drivmedel som används för dagens snötransporter
• vilka partier som stödjer kampanjens krav och vilka alternativa lösningar de föreslår

Noter

1. PAH står för polycykliska aromatiska kolväten. Det är en stor grupp kemiska ämnen som bland annat bildas vid ofullständig förbränning och förekommer i avgaser, sot, olja och andra föroreningar från trafikmiljön. Ämnena kan fastna på små partiklar och följa med vägdammet ner i gatusnön. Många PAH-ämnen bryts ner långsamt i miljön, och flera är giftiga eller cancerframkallande. Tillbaka till texten
2. PFAS är samlingsnamnet för en stor grupp mycket svårnedbrytbara ämnen. Vissa PFAS-ämnen har visat sig vara skadliga för hälsan. Uppgiften om PFAS i de trafikkoner som hittats vid dumpningsplatserna är Hands2Oceans uppgift och bör vid journalistisk publicering kontrolleras direkt med organisationen. Tillbaka till texten

Presskontakt