Stoppa snödumpningen i Mälaren
Skriv under på MittSkifte

50 år av förhalning är nog.

Stoppa den orenade snödumpningen i vårt dricksvatten.

Sedan den 1 januari 1972 är det förbjudet i svensk lag att dumpa avfall i vatten[1]. Ändå har Stockholms stad i över fem decennier sökt undantag för att få vräka ner hundratals ton orenad gatusnö[8] full med tungmetaller, olja, däckpartiklar och mikroplast i Mälaren och Saltsjön[4].

Inför valet i september 2026 kräver vi stockholmare, föräldrar, skattebetalare, simmare och miljöentusiaster, att stadens politiker slutar söka dispenser och fattar beslutet som stoppar den orenade dumpningen för gott.

Skriv under på MittSkifte

Namninsamlingen sköts av MittSkifte, Skiftets plattform för medborgarkampanjer.

Skriv under – visa QR-kod

Låt någon skanna koden med mobilkameran, så kommer de direkt till namninsamlingen. Adressen är permanent, även om vi senare byter vilken sida koden leder till.

stoppa-snodumpningen.nu/qr

Riddarfjärden sedd uppifrån en vinterdag. Vattnet är täckt av is och brun, smutsig snömodd, längs kajen står kala träd och parkerade bilar, och på andra sidan syns Södermalms bebyggelse med Högalidskyrkans två torn.
En vintervy över Riddarfjärden. Norr Mälarstrand, Kungsholms hamnplan, 2019-02-08. Foto: Anna Lilja

Giftigt vägslask i vår dricksvattentäkt

Gatusnö är inte ren nederbördsis. När snön ligger på gator och torg fungerar den som en tvättsvamp för urbana föroreningar. När staden lastar upp snön på lastbilar för borttransport blir den juridiskt sett ett avfall enligt miljöbalken och EU:s avfallsdirektiv[2][8].

Isflak täckta av brun, smutsig snömodd flyter på Riddarfjärden. På andra sidan vattnet syns Södermalms bebyggelse med Högalidskyrkans två torn.
Förorenade små smutsiga isberg på Riddarfjärden. Riddarfjärden, vy mot Södermälarstrand, 2026-02-27. Foto: Mats Sommarström

Tungmetaller

Snön innehåller höga halter av koppar från bromsbelägg, zink från däckslitage och bly[8].

Trafikkontoret påstod i sin dispensansökan att snödumpningen endast tillför 0,4–0,6 kg koppar och 1–1,5 kg zink per år[4]. Miljöförvaltningen underkände dock beräkningen eftersom den helt utelämnade alla partikelbundna metaller[4].

Den verkliga årliga tillförseln i stadens vatten beräknas istället till 7–11 kg koppar och 28–42 kg zink[4], varav enbart Norr Mälarstrand tillför upp till 8 kg koppar och 2,6 kg bly till Mälaren[8].

Mikroplaster och däckpartiklar

Mätningar visar att smältvatten från innerstadssnö innehåller mellan 100 och 10 000 mikroplastpartiklar per liter[22], upp till 245 gånger högre än i vanligt dagvatten[8].

PAH och olja

Polycykliska aromatiska kolväten och petroleumprodukter från avgaser och fordonsläckage följer med snön och lagras i bottensedimenten. Förhöjda halter av PAH, oljeindex och tungmetaller har uppmätts i sedimenten vid tipplatserna[8].

Grovavfall och plastskräp

Det är inte bara mikroskopiska föroreningar som följer med lastbilarna. Dykare från miljöorganisationen Hands2Ocean konstaterar att allt som döljs under snötäcket på gatorna skottas upp och tippas rakt i vattnet[26].

På botten vid tipplatserna återfinns elsparkcyklar, storsäckar med byggavfall (Big Bags), trafikkoner innehållande PFAS samt mängder av annat grovavfall[26].

Hot mot dricksvattnet

Mälaren är dricksvattentäkt för över 2,3 miljoner människor[8]. Att tillföra miljögifter till en sötvattensmottagare väster om Slussen hotar vattenkvaliteten i regionens viktigaste råvattentäkt.

Det är helt tokigt att de dumpar i vattnet vi dricker och badar i. De har lovat gång på gång att de ska sluta. Jag har bott här i 30 år och de bara fortsätter. Det är bara dumt.

Birgitta Marking, 86 år

Miljoner till rekreation och sanering – miljoner till nedsmutsning

I Stockholms stad arbetar skattefinansierade verksamheter i direkt konflikt med varandra. Tre parallella beslut inom samma stad pekar mot samma vatten:

  1. Trafikkontoret

    Staden bygger bad

    Färdigställer sommaren 2026 en ny kajbassäng vid Norr Mälarstrand för 5,7 miljoner kronor. För att möjliggöra vinterbad utrustas anläggningen med strömbildare, samtidigt som staden beställer snötippning precis intill.[23][24]

    Nybyggd träbrygga med badbassäng vid kajen en sommarkväll. Några personer badar och solar på bryggan, ett vitt fartyg ligger förtöjt intill och Stadshusets torn syns i bakgrunden.
    2026-08-19. Foto: Mats Sommarström

  2. Stockholm Vatten och Avfall

    Staden renar

    Genomför under 2025–2026 en storskalig fällning med aluminiumklorid i Riddarfjärden för att binda fosfor i sedimenten och rädda vattenmiljön. Exploateringsnämnden godkände ett genomförande om 18,4 miljoner kronor, och behandlingen av Riddarfjärden slutfördes i augusti 2026.[16][17][20][18][19][21]

    En vit arbetsflotte märkt Vattenresurs ligger förtöjd vid en granitkaj en solig sommardag. Från flotten sträcker sig en lång bom med hängande slangar ut över vattnet. På andra sidan Riddarfjärden syns Södermalm.
    2026-08-11. Foto: Mats Sommarström

  3. Trafikkontoret

    Staden smutsar ner

    Söker samtidigt dispens för att få vräka ner upp till 800 000 m³ orenat gatuavfall per år på exakt samma botten.[4]

    Grön lastbil med upptippat flak tömmer snö vid vattenbrynet på en snötäckt kaj i skymning. Bakom fordonet syns Mälaren, en bro och uppschaktade snöhögar.
    2026-01-10. Foto: Mats Sommarström

Alla tre besluten mynnar ut i Riddarfjärden, som är en del av dricksvattentäkten Mälaren.

Det är ekonomiskt vansinne och politisk dubbelmoral. Vi kan inte betala för att rena vattnet på sommaren när samma stad tillåts förgifta det på vintern.

Vad lär vi nästa generation om lag och rätt?

Varje vinter fryser isarna kring Riddarfjärden och bruna isberg rullar ut på vattnet. Och barnen ställer de enkla frågorna som vuxna har så svårt att svara på:

  • Får man kasta gift i vattnet som vi ska dricka?
  • Hur mår fiskarna och maskarna på botten?
  • Varför måste vi följa regler om kommunen inte gör det?

Runt om i Sverige övervakas och bötfälls medborgare om de inte källsorterar sina hushållsförpackningar exakt rätt[12][13][14][15]. Men i samma samhälle godkänner myndigheter och politiker slentrianmässiga dispenser som gör det lagligt för staden att skräpa ner i storskala.

När barn växer upp i en stad som i över 50 år sökt kryphål för att slippa följa sin egen miljölagstiftning, vad är det då för moral vi överför? Om staden kan snacka bort sina miljöbrott med förvaltningsspråk och dispenser, varför ska då tonåringen respektera ordningsregler på gator och torg?

Min dotter går i förskolan som ligger precis intill där snön dumpas. Där får de lära sig att värna om naturen genom att slänga skräp i rätt kärl. Vi älskar att bada vid Norr Mälarstrand, båda på sommaren och jag även på vintern. Men när vi ser grå flak av snömodd med diverse hopsamlat skräp från stadens alla hörn är det svårt att förstå och förklara hur det kan fortsätta. Jag efterfrågar handlingskraft och innovation från våra lokalpolitiker för ett renare, hälsosammare och över tid mer hållbart Kungsholmen.

Alex Piatidis, 49 år

Över 50 år av undantag och kryphål

Den rättsliga utgångspunkten är att dumpning av avfall i vatten är förbjuden som huvudregel enligt miljöbalken[2]. Ändå har dispenssystemet förvandlats från en tillfällig nödlösning till en permanent del av Stockholms vinterdriftsbudget[4].

  1. Dumpning av avfall i vatten förbjuds i svensk lag[1]

    Förbudet gäller från 1 januari 1972.

  2. EU:s vattendirektiv kräver att vattenstatus inte får försämras[6]

  3. Första skriftligt dokumenterade snödispensen för Stockholm[4]

    Den tidigaste dispensen som går att belägga i öppna handlingar.

  4. Oslo tar smältpråmen S/S Terje i drift och ersätter orenad sjötippning[9]

  5. EU-domstolen meddelar Weser-domen[3]

    Mål C-461/13: förbud mot försämring av enskilda kvalitetsfaktorer.

  6. Länsstyrelsen ger Stockholm ny femårig dispens[4]

    Dnr 36542-2025. Högst 800 000 m³ per år på fyra platser, giltigt 8 april 2026 till 8 april 2031.

  7. Miljöbalkens 15 kapitel omarbetas[7]

    Förbudet flyttas till 15 kap. 40 § och dispensmöjligheten till 42 §, genom lag (2026:507).

  8. Finlands förbud mot snödumpning i havet träder i kraft[5]

    Lagen antogs 2025 (lag 144/2025) med ikraftträdande 1 maj 2028.

Weser-domen och beräkningen av påverkan

Enligt EU-domstolens dom i Weser-målet[3] får en myndighet inte tillåta en verksamhet som riskerar att försämra statusen för enstaka kvalitetsfaktorer i en vattenförekomst[6]. Om en kvalitetsfaktor som bly eller PAH redan befinner sig i lägsta klass, utgör varje ytterligare tillförsel en otillåten försämring.

Länsstyrelsen i Stockholms län motiverar sina dispenser med att snöns miljöpåverkan utgör mindre än 0,2 procent av den totala antropogena belastningen och därför är försumbar[4]. Men att jämföra utsläppet med en redan hög totalkoncentration strider mot Weser-principen. Dålig vattenstatus ger inte rätt att släppa ut mer – det kräver ett totalstopp.

Lösningarna finns och är beprövade

Trafikkontoret hävdar upprepat att det saknas alternativa tekniska lösningar[4]. Det stämmer inte. Lösningarna har funnits framför näsan på dem i över tio år, och möjligheterna för Stockholm är uppenbara om politiker och tjänstemän vågar tänka i nya banor. Det handlar inte om teknik. Det handlar om vilja.

Ett flexibelt och teknikneutralt system

Våra krav är inte låsta vid en viss leverantör, pråm eller specifik anläggningstyp. Eftersom Stockholms stadsdelar har helt olika förutsättningar gällande kajutrymme, fjärrvärmenät och markyta behövs ett distribuerat system. En eller flera smältpråmar kan kombineras med mobila landmoduler eller fjärrvärmeanslutna smältstationer. Det avgörande för oss är inte vilken pryl som köps in – utan att staden bygger tillräcklig reningskapacitet så att den orenade dumpningen upphör.

Oslos lösning: NCC SnowClean, S/S Terje

I Oslo byggde det svenska bolaget NCC smältpråmen S/S Terje, som varit i kontinuerlig drift sedan januari 2012.[9]

  • Sjövattenvärme: pråmen pumpar in sjövatten som håller omkring fyra plusgrader från 23 meters djup. Värmen smälter snön utan tillförsel av bränsle eller primärenergi.
  • Fullskalig rening: smältvattnet passerar mekaniska grovavskiljare, oljeavskiljare och cyklonfilter som fångar upp över 90 procent av tungmetaller, däckpartiklar, olja och skräp innan vattnet släpps ut.
  • Kapacitet: 500–700 m³ snö per timme, omkring 25 lastbilsflak, och upp till 600 000 m³ per vintersäsong. Oslo tippar noll ton orenad snö i sin fjord.

Fjärrvärme i Stockholm

Genom att koppla samman den marina smälttekniken med returvärme från Stockholm Exergis fjärrvärmenät, vilket staden testade i Högdalen 2025/2026, mångdubblas smälteffekten. Staden anger själv att syftet med försöket är att undersöka om metoden på sikt kan vara ett alternativ till att tippa snö från innerstaden i Saltsjön och Mälaren. Eftersom returvärme är en tillgänglig restprodukt blir driften både billig och klimatsmart.[10]

Modell 1: decentraliserade stadsdelspråmar

Mindre, säsongsanpassade smältmoduler placeras lokalt i varje stadsdel. Snön transporteras bara några hundra meter från gatan till närmaste kaj, tunga lastbilstransporter minimeras och snön smälts och renas på plats.

Modell 2: strategiska vinterstationer vid befintliga tipplatser

Större säsongsanpassade smältpråmar eller mobila kajmoduler placeras vid stadens fyra tipplatser – Norr Mälarstrand, Blasieholmen/Nybrokajen, Stadsgården och Loudden/Värtan – dockade endast under vintermånaderna november till april. När våren kommer kopplas enheterna loss och kajerna lämnas fria.[4]

Smältanläggningen på en pråm vid kaj i skymning, med NCC:s logotyp på den vita hallen och en röd bogserbåt förtöjd vid sidan. Snö ligger på kajkanten i förgrunden.Se hur anläggningen fungerarSpela filmen
NCC:s egen film om hur SnowClean i Oslo fungerar.[25]Film: NCC. Filmen hämtas från YouTube först när du klickar. Då sätter YouTube egna kakor.

Jämförelse av tekniska alternativ

Reningsgraderna är leverantörens redovisade mätvärden[9]. Raden om rättslig hållbarhet bygger på Weser-domen[3] och stadens egen Vision 2040[11].

Fyra alternativ jämförda på fem kriterier.
KriteriumOrenad sjötippningnulägeSäsongsanpassad smältpråmOslo-modellenFjärrvärmeansluten smältstationLandupplag i ytterstad
VattenpåverkanExtremt hög: metaller, olja och plast rakt i MälarenLåg: över 90 procent rening av partiklar, tungmetaller och oljaMinimal: smältvattnet filtreras till dagvattennätetMedel: lakvatten avleds till mark eller reningsverk
Partikel- och plastrening0 procentÖver 90 procent avskiljningÖver 95 procent avskiljning via cyklonfilterDelvis avskiljning i mark
Sommarpåverkan på kajernaIngenIngen: enheterna bogseras bort i aprilIngen: dolda och säsongsanpassade anslutningarIngen
TransportsträckaKort, till innerstadskajernaMycket kort, lokal dockning i stadsdelenKort till medel, strategiska noderLängst: tung lastbilstrafik till förort
Rättslig hållbarhetUsel: bryter mot Weser-domen och Vision 2040Hög: uppfyller bästa möjliga teknik (BMT)Maximal: helt i linje med EU:s vattendirektivLåg: kräver mycket stora landytor

Jag tycker vi ska göra som de gjort i Oslo, de har en fin lösning. Vi kan inte vara sämre än dem.

Lena Hansen, 67 år

Våra två krav inför valet i september 2026

Vi kräver inte att enskilda politiker hängs ut för de 50 år som gått. Vi kräver att partierna i Stockholms stadshus bildar en politisk majoritet som genomför två konkreta beslut.

  1. Delmål 1

    Omedelbart stopp för orenad dumpning i Mälaren, väster om Slussen

    Mälaren är dricksvattentäkt för två miljoner människor. All eventuell nödvändig övergångstippning vid extrema snöfall måste omedelbart flyttas öster om Slussen, till Saltsjön. Att tippa orenat avfall i vår dricksvattentäkt ska upphöra inför vintern 2026/2027.

  2. Delmål 2

    Bindande beslut om permanent reningsinfrastruktur senast 2028

    Sätt ett tvingande slutdatum för alla dispenser, i linje med Finlands nya lagstiftning[5]. Beställ säsongsanpassade smält- och reningspråmar eller mobila kajanläggningar kopplade till fjärrvärmenätet så att all gatusnö renas mekaniskt innan vattnet når våra recipienter.

Skriv under på MittSkifte

Namninsamlingen sköts av MittSkifte, Skiftets plattform för medborgarkampanjer.

Så svarar partierna

Inför valet till Stockholms kommunfullmäktige har vi ställt kampanjens två krav som frågor till de 24 kandiderande partier vi har kunnat nå via en verifierad kontaktväg. Tabellen återger partiernas egna besked. 15 av 24 partier lämnade ett ställningstagande inför valet.

Partier som redan sitter i fullmäktige visas först, eftersom de har mandat och politiskt ansvar under innevarande mandatperiod. Ett uteblivet svar syns därför lika tydligt som ett besked. Övriga partier som svarat visas därefter, det först inkomna svaret överst.

Partiernas svar på kampanjens två krav. Senast uppdaterad 2026-09-19 12:09.
PartiStopp i Mälaren 2026/27Stopp i Mälaren och Saltsjön senast 2028
Socialdemokraterna31 mandatNejNej
Moderaterna20 mandatAvstårJa
Vänsterpartiet16 mandatAvstårAvstår
Sverigedemokraterna9 mandatJaJa
Liberalerna8 mandatNejAvstår
Centerpartiet7 mandatJaJa
Miljöpartiet6 mandatJaJa
Kristdemokraterna4 mandatAvstårAvstår
MoD – Mänskliga rättigheter och DemokratiInte i fullmäktigeJaJa
Partiet Arkitekturupproret (PAU)Inte i fullmäktigeJa – villkoratJa
Volt SverigeInte i fullmäktigeJa – villkoratJa
Stockholms VänsteralliansInte i fullmäktigeJaJa
Medborgerlig SamlingInte i fullmäktigeJaJa
Alternativ för SverigeInte i fullmäktigeJaJa
PiratpartietInte i fullmäktigeJa – villkoratJa

Här visas fullmäktigepartierna och alla som svarat. Ytterligare 9 kandiderande partier fick samma frågor men lämnade inget besked. De finns med i hela tablån.

Hela partitablån med alla 24 partier, frågornas lydelse, kommentarer och verifiering

Aktuellt

Skärgården skriver om kampanjen

Tidningen Skärgården uppmärksammar kampanjen i en artikel om bakgrunden, de två frågorna till partierna och de lösningar som redan finns.

Ny kampanj skapar opinion mot snödumpningen

Medborgarkampanjen kräver att politikerna fattar beslut om permanent kapacitet för att rena bortforslad gatusnö. Frågan behandlades av kommunstyrelsen den 19 augusti utan slutdatum.

Alla uppdateringar

Källor och dokumentation

  1. [1] Lag (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten. Sveriges riksdag, 1971-12-17, SFS 1971:1154, hämtad 2026-08-21.

  2. [2] Miljöbalken 15 kap. 40 § (förbud mot dumpning) och 42 § (dispens). Sveriges riksdag, SFS 1998:808, hämtad 2026-08-21.

  3. [3] Domstolens dom (stora avdelningen) i mål C-461/13 (Weser). EU-domstolen, 2015-07-01, ECLI:EU:C:2015:433, hämtad 2026-08-21.

  4. [4] Beslut om dispens från förbud mot dumpning av snö i Saltsjön och Mälaren. Länsstyrelsen i Stockholms län, 2025-11-28, Dnr 36542-2025, hämtad 2026-08-21.

  5. [5] Regeringens proposition RP 189/2024 rd med förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen. Finlands riksdag / Finlex, 2024-12-19, HE 189/2024 rd, lag 144/2025, hämtad 2026-08-21.

  6. [6] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (ramdirektivet för vatten), artikel 4.1. Europeiska unionen, 2000, 2000/60/EG, art. 4.1, hämtad 2026-08-21.

  7. [7] Lag (2026:507) om ändring i miljöbalken. Regeringskansliet, 2026-05-11, SFS 2026:507, hämtad 2026-08-21.

  8. [8] Årsrapport egenkontroll snö 2022–2023. Bjerking på uppdrag av Stockholms stad, 2023-12-19, Uppdrag 2201894, hämtad 2026-08-21.

  9. [9] NCCs snøsmelter har jobbet 24/7 i vinter. NCC Norge och Oslo kommune Bymiljøetaten, 2024-04-08, NCC SnowClean, S/S Terje, hämtad 2026-08-21.

  10. [10] Test med snösmältningsverk. Stockholms stad, trafikkontoret, 2026-01-05, Pilot Högdalen 2025/2026, hämtad 2026-08-21.

  11. [11] Vision 2040 – Möjligheternas Stockholm. Stockholms stad, kommunfullmäktige, 2020-06-15, KS 2019/483, hämtad 2026-08-21.

  12. [12] Ordning och reda i soprummen – 300 "bötfällda". SVT Nyheter Gävleborg, 2026-03-25, hämtad 2026-08-21.

  13. [13] Hon glömde en kartong i soprummet – filmades och fick faktura på 500 kronor. Hem & Hyra, 2026-03-03, hämtad 2026-08-21.

  14. [14] Sopsmart AI. Östersunds kommun, 2025-10, hämtad 2026-08-21.

  15. [15] Slängde soporna fel – tvingas böta. Aftonbladet, 2003-03-10, hämtad 2026-08-21.

  16. [16] Förbättrad vattenkvalitet med fosforfällning i Riddarfjärden. Stockholm Vatten och Avfall, 2025-03-04, hämtad 2026-08-21.

  17. [17] Stockholm tar krafttag mot övergödning i Riddarfjärden. Stockholm Vatten och Avfall, 2025-08-28, hämtad 2026-08-21.

  18. [18] Fosforfällning Riddarfjärden, genomförandebeslut. Stockholms stad, exploateringsnämnden, 2025-06-12, Dnr E2025-01446, § 21, hämtad 2026-08-21.

  19. [19] Tertialrapport 1 2026 för exploateringsnämnden. Stockholms stad, exploateringskontoret, 2026-05-11, Dnr E2026-01372, hämtad 2026-08-21.

  20. [20] Östersjödagen firades med aluminiumbehandling. Sveriges lantbruksuniversitet, 2025-09-04, hämtad 2026-08-21.

  21. [21] Muntlig uppgift från Göran Andersson, marknadschef, Vattenresurs AB. Vattenresurs AB, 2026-08-13, hämtad 2026-08-13.

  22. [22] Mikroplaster i urban snö och dagvatten. IVL Svenska Miljöinstitutet, 2019-05-15, IVL-rapport C 463, hämtad 2026-08-21.

  23. [23] Ny brygga med bassäng på Norr Mälarstrand. Stockholms stad, 2026-07-21, Projekt Kungsholmens hamnplan, hämtad 2026-08-21.

  24. [24] Norr Mälarstrand får kajbassäng rakt ner i Mälaren. Mitt i Stockholm, 2026-05-10, hämtad 2026-08-21.

  25. [25] NCC SnowClean - smelter og renser snøen. NCC AB, 2022-01-18, hämtad 2026-08-26.

  26. [26] Muntlig uppgift från Fredrik Johansson, grundare av Hands2Ocean. Hands2Ocean, 2026-08-28, hämtad 2026-08-28.

Gör din röst hörd inför valet

Genom att skriva under visar du alla partier i Stockholms stadshus att vi är en enad opinion som kräver ett stopp för förhalningen, ett slut på kortsiktiga dispenser och ett rent Mälaren för alla.

Skriv under på MittSkifte

Namninsamlingen sköts av MittSkifte, Skiftets plattform för medborgarkampanjer.